Rosorna är på gång

Nu har mina Austin rosor börjat slå ut. Ser så fram emot varje ny knopp som är på väg att slå ut och se om de motsvarar mina höga förväntningar eller kanske till och med överträffar dem :)

Alla exemplar som jag beställde från Flora Linnea i vintras är verkligen friska och frodiga, hoppas det kommer att hålla i sig!

Lady Emma Hamilton föll jag pladask för när jag gjorde ett besök på Trädgårdsföreningen i Göteborg förra året. Och hon är precis lika perfekt som jag hade hoppats! Ett extra plus för det fantastiskt fina bladverket som skiftar i brons.

Lichfield Angel på väg att slå ut.

Crown Princess Margaretha är inte ny för i år, men en klar favorit!

Winchester Cathedral, ny hos mig förra året. Vacker men lite sisådär med grönskan.

Det är inte bara Austinrosorna som blommar. Honungsrosen börjar bli riktigt maffig! Och doftar så ljuvligt!

Idag har jag gjort klart stenmuren bakom rosorna. Med tanke på hur frodiga rosorna bredvid muren är, så verkar den helt klart göra nytta. Och så är den snygg också om jag får säga det själv :) Bild på den får det bli en annan dag, för nu regnar det igen...

Medelhavsfeeling

Så ljuvliga dagar det har varit den senaste veckan och tänk att de sammanföll med min första semestervecka :) Enligt mig kan det aldrig bli för varmt, så jag har verkligen trivts som fisken i vattnet.

Medelhavsinfluenserna i trädgården kommer verkligen till sin rätt sådana här dagar!

Jag är så glad över min Kumquat som jag hittade på Blomsterlandet för några veckor sedan.
Jättefina exemplar till ett helt överkomligt pris.
Där stod även den här galet snygga krukan och väntade på mig :)

Jag är nöjd med min altanodling i år. 

Jag och dottern sprang på den här härliga blomsterananasen i våras. Två stycken för hundra spänn. Gick ju inte att motstå! Hur häftig som helst :)

Har äntligen hittat rätt växt till spaljén till altanen - svartöga. Särskilt den här som går mot orange är riktigt snygg. Och växer så det knakar!

Min palm vill gärna ha lite mer värme. Fortfarande lite risig efter vintern, men ny grönska är på väg.

Och nu är det lite mer som vanligt igen - mulet, småskurar och blåsigt. Funkar det med, nu blev det tid till att gå igenom en massa bilder, men hoppas innerligt att solen och värmen kommer tillbaka snart!

Semester

När man sitter på trappan och blickar ut över trädgården och en himmel så blå att det nästan gör ont i ögonen, funderar på vad man ska hitta på idag - ja då är det så bra det bara kan bli!

Mördarsniglar - den norska metoden, fortsättningen...

Hurra det regnar! En helt otippad glädjeyttring med tanke på det osommriga vädret vi har haft hittills (och att det är första dagen på semestern!). Men nu är det dags att trappa upp kriget mot mördarsniglarna ytterligare och då är regnet välkommet.

För ett par veckor sedan gjorde jag en första insats med snigelbekämpning med nematoder, den norska metoden. Resultatet blev väl så där. De har fortsatt att att välla in, men å andra sidan vet jag ju inte hur illa det hade blivit om jag inte satt in nematoderna. Men när jag får höra av en granne att de har krattat upp sniglarna eftersom de har så många att det är omöjligt att plocka dem, så kan jag konstatera att riktigt så illa är det inte i alla fall. Men illa nog...

Jag tror att det blev för liten mängd förra gången, många sniglar var fortfarande ganska små då. Nu är sniglarna betydligt större. Och fler. I lördags kväll när jag gick ut på snigeljakt fick jag ihop drygt 300, söndag morgon ytterligare ca 100 och som sagt, de är betydligt större nu = mer mat åt de som är kvar. Jag hade hoppats på fler, men jag får helt enkelt vara nöjd så.

Hur nematoder fungerar:

Nematoderna är en parasit som infekterar sniglarna inifrån. Den infekterade snigeln dör då inom 4-8 dagar. Nematoderna är helt oskadliga för alla andra djur och växter, tom för den vanliga svarta snigeln. Så det är helt ok att äta grönsaker där man har bekämpat sniglar med hjälp av nematoder. Den vanliga bekämpningsmetoden går ut på att man blandar nematoder med vatten och vattnar ut lösningen, helst tidigt på våren så fort marktemperaturen överstiger 5 grader. Nematoderna ska då krypa in i sniglarna och infektera dessa. Men det är bara de riktigt små sniglarna de fixar att ta sig in i och sen vill det till att hålla jorden fuktig där man har vattnat ut dem så att de inte dör.

Nematoder säljs under namnet Nemaslug och finns att beställa hos olika återförsäljare på nätet, bl a på www.snigelshopen.se. Nematoder ska förvaras kallt, därför är det sällan som fysiska butiker lagerhåller dem. Den minsta förpackningen  innehåller 12 miljoner nematoder och om man vattnar ut dem enligt beskrivningen, räcker de till 40 kvadratmeter. Därför är det både mer ekonomiskt lönsamt och effektivare att tillämpa den norska metoden. Man får då koll på att nematoderna faktiskt kommer in i sniglarna, plus att koncentrationen av nematoder blir så hög så varje infekterad snigel effektivt tar död på flera andra som äter upp dem.

För den som har tröttnat på alla sniglar och är beredd på ett äckligt jobb, så följer här en steg för steg beskrivning.

Så här bekämpar man mördarsniglar med den norska metoden:

1. Blanda Nemaslug med ljummet vatten, ca 20 grader och låt stå ca en timme i skuggan. Detta behövs för att nematoderna ska vakna ur dvalan som de befinner sig i när de ligger nerkylda.

2. Samla ihop stora mängder sniglar, klipp itu dem och lägg dem i en hink med lite vatten på botten så de hålls fuktiga. Bästa tiden är morgon och kväll, gärna när det är regnigt eller i alla fall fuktigt.

3. Späd ut nematodblandningen med mer vatten och häll blandningen över sniglarna och rör runt. Får du ihop många sniglar, så fördela dem gärna i flera hinkar. I och med att man klipper itu sniglarna, kan nematoderna ta sig in även i stora exemplar.

4. Låt sniglar och nematodlösning stå en stund. Hur länge de ska stå så verkar det finnas olika svar på. Jag har hittat uppgifter på allt ifrån fem minuter till ett dygn. Men samlar man in dem på morgonen, brukar jag låta dem stå över dagen i alla fall, så att nematoderna säkert ska ha hunnit infektera sniglarna.

Bra verktyg, tillsammans med trädgårdsax och trädgårsspade

5. Placera ut sniglarna på de ställen de håller till på mest . I skuggiga partier, i häckar, under buskar, ja man brukar ju ha ganska bra koll på var de är flitigast förekommande. En pastaslev är ett bra verktyg att fiska upp snigelkadavren med. Sprid ut sniglarna på många ställen, det behövs inte så många på varje ställe. Det är bäst att göra även detta på morgonen eller kvällen, när de är mer aktiva. Håll marken fuktig där du har placerat ut sniglarna.

6. När alla sniglar är utlagda, häll ut kvarvarande nematodlösning över dem. Kan spädas ut om du har haft hög koncentration av nematodlösningen vid infekteringen av sniglarna.

7. Nu kommer de kvarvarande levande sniglarna och äter upp de infekterade sniglarna och får på så sätt i sig nematoderna och dör själva. Nya friska sniglar kommer och äter upp dem i sin tur och på så sätt har man skapat en spiral där de tar död på sig själva.

Snigelrestaurang. Inte vackert. Men effektivt!

För att få ännu större effekt, har jag tagit den här metoden ett steg längre. När man nu har de här snigelmatställena, så går jag runt och samlar in fler sniglar som har kommit på avvägar och lägger dem i nematodsnigelhögarna, där ju så att säga maten är serverad. På så sätt hjälper jag dem på traven och får ännu bättre spridning av nematoderna. Det tar inte länge innan en snigelhög är uppäten, så fyller man på lite löpande med nya sniglar så tänker jag att man säkrar ännu mer att nematoderna kommer till maximal nytta. Och att bära runt på friska sniglar är ju inte alls så vidrigt som att samla ihop, klippa och hantera dem i nematodlösningen...


Om hur den norska metoden uppstod:

Norrmannen Torstein Mo är civilagronom och uppfann den här metoden 2006. Metoden bygger på att sniglarna är kannibaler. Genom att preparera sniglar med nematoder och placera ut dessa i trädgården, blir dessa snabbt föda åt friska mördarsniglar, som då får i sig nematoderna och dör inom några dagar. På så sätt startar man en dominoeffekt och de tar död på sig själva. Torstein provade sin idé första gången 2006 hos en lantbrukare som hade fått sin gård invaderad av mördarsniglar. 1000 sniglar samlades in, infekterades med nematoder och spreds på ägorna. Året därpå var nästan alla spanska skogssniglar försvunna från gården medan det fanns lika många inhemska skogssniglar där som tidigare år. Metoden upprepades 2007 och efter ytterligare något år var antalet mördarsniglar nästan obefintligt. (Källa: www.snigelfri.se)

Fortsättningen hos mig?

Nu hoppas jag att det här ska ge hyfsat långsiktig effekt. Det är ju det som är hela grejen med den här metoden. Idag när jag var ute på morgonen i duggregnet, fanns det helt klart sniglar lite över allt, men inte tillnärmelsevis så många som en "vanlig" morgon med duggregn. Och dom som fanns bar jag som sagt iväg till matställena. Det var också stor skillnad på de delar av trädgården där jag hade lagt rikligt med "mathögar" och där jag inte lagt ut så mycket. Där det var mer "matfritt" var det betydligt fler sniglar.

Mina solrosor är ett minne blott, likaså höstöga. Funkiorna är helt perforerade och att gå ut barfota på kvällen har inte varit att tänka på. Så jag ger mig inte förrän jag har fått bukt på snigeleländet! Jag har köpt nya solrosfrön som jag ska driva upp inomhus och plantera ut sen. Bara för att! Kom inte här och förstör, ilskan över de här ovälkomna odjuren har gjort att jag till och med har accepterat den här vidriga hanteringen. Första gången jag gjorde det här, trodde jag uppriktigt att jag skulle kräkas över vidrigheten. Nu är jag bara förbannad och sätter mig över allt äckel. Jag ska vinna över dom, så det så! Återkommer med fler rapporter...

Blogginlägg nr 100 - om hur ett trädgårdsintresse väcks till liv

Minsann, jag har nått fram till mitt hundrade blogginlägg! Det förpliktigar väl att skriva något riktigt bra då :) Jag tillhör knappast de flitigaste bloggarna, det har tagit två år att nå fram till inlägg nr 100, men nog har bloggandet gjort att man får ännu mer inspiration och intresse för trädgård, hur nu det över huvud taget var möjligt...

Så, varför inte ägna det här milstolpeinlägget åt en liten berättelse om hur mitt trädgårdsintresse väcktes?

För min del var trädgården totalt ointressant när vi köpte vårt hus 1996. Såg den mest som något som motvilligt följde med huset när vi köpte det. Men eftersom det fanns en uppväxt trädgård, var jag ju förr eller senare tvungen att ta itu med vissa delar.

Perennrabatten blev tillslut så här istället.
Mördarsniglarna invaderade den, så det fick bli lite mer sparsmakat.

Som t ex den stora perennrabatten (fast då visste jag inte vad perenner var...) som så klart till slut blev helt fylld med ogräs. Så jag tänkte att jag får väl i alla fall gräva upp och så igen den så man blir av med den. Men när jag började gräva, upptäckte jag att det var rätt kul. Sen märkte jag att om jag satte den där plantan bredvid den där andra där borta, så blev båda mycket snyggare. Ja, sen blev det inte så mycket slängt, men mycket som blev ommöblerat. Och där någonstans, mitt bland alla perenner som jag inte hade minsta kunskap om eller ens visste namnet på, upptäckte jag tjusningen med trädgård. Och med en nära kompis som redan hade ett stort trädgårdsintresse blev allt ännu roligare.

Jag minns tydligt min första prenumeration på Allt om Trädgård. En sån där prova på tre nummer variant. För jag ville ju börja lära mig något om trädgård. Men när tidningen landade i brevlådan, blev jag (tro det eller ej) ganska besviken. Jag fattade nämligen ingenting om vad de skrev om! Så totalt novis kan man vara. Det dröjde dock inte länge förrän jag hade fått såpass grundläggande kunskaper så jag kunde tillgodogöra mig en del i alla fall. Nu har jag prenumererat på den sedan 2000 och har kvar vartenda nummer, flitigt lästa om och om igen.

Ett gäng trädgårdsböcker står i bokhyllan, också flitigt lästa. För så funkar jag - jag vill veta och kunna "allt". Ska jag plantera ett äppelträd, ja då tar jag reda på allt som finns att veta om äppelträd, pollinering, vilka sorterar som passar var och varför. Jo, jag är rätt nördig... Samma sak med rosor. Eller hur man bygger en damm och ett vattenfall. Osv. Just nu läser jag allt jag kommer över om växthus. En dag så... då ska det stå där och då kommer jag att vara påläst till 110%. Ospontant och inte bäddat för överraskningar? Jo, förvisso, men så brukar det också bli väldigt bra resultat när man vet vad man pysslar med ;) Kontrollfreak ut i fingerspetsarna får erkännas..

Hur jag har byggt min damm, bäck och vattenfall är det absolut mest lästa i min blogg.
Och det här är också det jag är mest stolt över i trädgården :)

Att börja blogga satt långt inne. Min trädgård är min borg. Varför ska andra få möjlighet att titta in i den? Men kanske skulle jag kunna ge tillbaka lite inspiration och kunskap, så mycket som jag har sugit i mig från andra i så många år. Och så öppnade sig en ny värld, när jag upptäckte hur många intressanta, roliga, fantastiska, fina bloggar och bloggande människor det finns. Och att andra faktiskt tycker att jag har ett och annat intressant att förmedla också.

Årets projekt: Rosenträdgården med spaljé, plåtkanter, snigelskydd och en mängd nya rosor som jag nu väntar på ska gå i blom!

Framöver hoppas jag kunna läggar mer tid både på trädgård och bloggande. När jag läser om andra, förstår jag bara inte var ni får tiden från. Nu har jag i och för sig ett heltidsjobb en bit bort som kräver tre timmars pendling per dag. Plus att jag är ordförande i den lokala fiberföreningen. Och fram till ganska nyligen engagerad i byalaget. Ja, så är det ju familjen också förstås med make och tre tonåringar, med allt vad det innebär...

Men när fibern är nergrävd och nätet igångsatt, då ska jag i stället lägga alla dessa timmar på trädgård, mer bloggande och bli lite flitigare med att kommentera och kommunicera med andra bloggare, för oj vad kul det är att byta erfarenheter och tips och inspireras av andra!

Tack ni som följer mig eller tittar in här lite då och då! Och har ni läst ända hit, så blir jag jätteglad om ni lämnar en liten hälsning också :)

Midsommarafton

Midsommarafton. Jag kan inte påstå att den rätta midsommarkänslan har infunnit sig precis. I går kväll var det så långt ifrån en ljus härlig sommarkväll man kan komma. Regnigt, mörkt och ruggigt. Och idag verkar det fortsätta i samma stil.

Nu sitter jag med katten i knät vid frukostbordet och vill inte gå ut förrän värsta regnet från natten har torkat upp någorlunda. Jag vägrar nämligen utsätta mig för alla mördarsniglar som totalt har intagit tomten. Förra helgen satte jag ut nematodbeten, så nu väntar jag på att rackarna ska gå och dö. Det är verkligen skitjobbigt att se dem ligga överallt, får verkligen stålsätta mig för att inte gå lös på dem. För då är ju allt jobb med nematodprojektet förgäves. Bara att hoppas på att alla som krälar omkring därute har mumsat på sina döda, nematodstinna kompisar och nu faktiskt håller på att gå en säker död till mötes.

Nä, nu får det vara nog med bitterhet. Det blir säkert en alldeles fantastisk midsommarafton! Trevligt umgänge, god mat, på med vita klänningen och strunta i vädret. Och nästa helg är säkert snigelantalet nere på en betydligt lägre nivå!

Nog är det en underbar tid nu, opålitligt väder och vidriga mördarsniglar till trots... Jag tassade trots allt ut och tog en liten midsommarbild.

Ha en riktig god och glad midsommar!

Kriget mot mördarsniglarna fortsätter...

Det här måste vara värsta snigelåret någonsin. Nu är de så många och överallt så jag är beredd att ta till precis alla tänkbara knep för att bekämpa dem. I helgen anammade jag den norska metoden. Läs gärna här om norrmannen som uppfann den här metoden, det inger verkligen hopp! Så genomvidrigt äckligt, men det ska ju fungera bra, håller tummarna.

Inga vackra bilder det här. Avstår från att visa fler...

För den som inte känner till den här metoden går det alltså till så här: Samla in en rejäl mängd mördarsniglar och lägg dem i en hink med vatten med nematoder så att sniglarna infekteras med dem. Låt stå en dag eller ett dygn, helst svalt, inte i sol i alla fall. Häll sedan ut sniglarna på de ställen det är rikliga förekomster av mördarsniglar. Nu kommer snigelkompisarna för att äta upp kadavren, får i sig nematoderna och dör. Nya sniglar äter upp dessa och får i sin tur i sig nematoderna, och så fortsätter det. På detta sätt ska man faktiskt kunna få bukt med snigelproblemen. Norrmannen Torsten Mos som uppfann den här tekniken, lär ha eliminerat sniglarna totalt på det här sättet.

Men som sagt, vidrigt äckligt är det att hantera det här! Jag samlade in drygt 300 och jag kan lova det är ingen vacker syn när de har stått ett dygn i nematodblandningen. Och är man häller ut dem kan man inte låta bli att fundera över om sniglarna verkligen kommer att hitta just dessa lockbeten. Sen vill det ju till att hålla sig och inte använda andra snigelfällor utan faktiskt låta dem ha ihjäl sig själva. Hm, kan undra om just den här stora feta snigeln har fått i sig nematoderna än?!

Nu håller jag tummarna för att de ska ge resultat. När man till och med hittar sniglar i katternas päls är det inte roligt längre.