17 maj 2014

Morgonstund har guld...

Ibland är det helt ok att vakna kl sju en lördagmorgon. Lång frukost på altanen i morgonsolen. Promenad i trädgården och se allt nytt som helt plötsligt växt upp och står i blom. Och nu ska det köras grus så att nya uteplatsen kommer ett steg närmre slutet!
Utsikten från balkongen är helt ok så här års...
Rhodendendron "Cunningshams White"

8 maj 2014

Om att tänja på gränserna


Jag har blivit med palm!

På en lunchpromenad häromdagen fick jag syn på några helt underbara palmer hos en blomsterförsäljare vid Saluhallen i Göteborg. Helt ljuvliga! Men de kostar väl en halv förmögenhet tänkte jag, och hur ska jag forsla hem dem - på spårvagn, buss och sen sista biten med bil. Nä, det är nog inte realistiskt.

palm Phoenix Robelenii
Kunde dock inte släppa tanken på dem så på nästa promenad frågade jag vad de kostade och fick ett förvånansvärt lågt pris till svar. Så lågt att jag blev mållös för en stund, vilket försäljaren tolkade som att jag tyckte det var hutlöst dyrt och själv prutade ner det redan låga priset innan jag hunnit öppna munnen.

Men eftersom jag inte är någon vän av spontanitet utan gärna vill veta sakernas tillstånd innan jag fattar några beslut, så blev det till att hem och googla på vad det egentligen var för något jag hittat. Findadelpalm - Phoenix Robelenii - inte den härdigaste och mest odlingsvärda palmen visade det sig. Kräver rejäl avhärdning på våren, är känslig för sol (!), tål inga minusgrader. Ett bättre likvärdigt alternativ torde Kanariepalm vara. Men. Den är snygg som få. Sinnebilden av den ultimata palmen liksom.

Så idag slog jag till. Utan att fundera jättemycket hur jag faktiskt skulle lyckas med bedriften att få hem den. Det undrade däremot försäljaren. Så jag sa som det var: jag får väl bära den till kontoret och sen forsla hem den via spårvagn och buss. Men inte nog med att de sålde fantastiska växter till bra priser - försäljaren erbjöd sig även att bära den till mitt jobb! En promenad på dryga fem minuter. Utan palm. Lite mer med en hyfsat tung palm på dryga 180 cm... Bättre service får man leta efter :)

Efter arbetsdagens slut och jobbarkompisarnas försök till att övertala mig att palmen borde stanna kvar på kontoret (det finns minsann fler som gillade mitt förvärv!), var det så dags att ta den under armen och promenera till spårvagnen. Då upptäckte jag att den faktiskt var ganska rejält tung. Och väldigt otymplig. In på spårvagnen. Där jag upptäckte att den faktiskt var väldigt stor. Och otymplig. Två spårvagnar senare väntar påstigning på landsortsbussen. Och på något sätt blev den om möjligt ännu större och ännu otympligare. Jag behöver nog inte nämna alla undrande, nyfikna blickar jag fick under min hemresa... Busschauffören var väl kanske måttligt förtjust över extrapassageraren men den fick snällt åka med på barnvagnsplatsen. Fastspänd. En timme senare - dags för nästa projekt: få av den av bussen och få in den i min lilla Hyundai i10 (jodå, samma lilla bil som för några veckor sen fick frakta hem ett 2,5 m långt körsbärsträd, för er som har hängt med i bloggen). Palmer är om möjligt ännu svårare att få plats med i en så liten bil kan jag meddela. Men det gick till slut. Sen - hemma!

Så nu står den där på uteplatsen och jag är helt lyrisk :) Jag kommer att sitta under palmen hela sommaren och dricka mojitos och bara må så gott! Ska förstås fixa en snygg terrakottakruka till den också.

Till saken hör att jag hyser en barnslig förtjusning för palmer. Tror jag kan komma till medelhavsländerna hur många gånger som helst och ändå inte upphöra att bli helt betagen i palmer av alla sorter. Familjen blir ofta lätt trött på min oupphörliga fascination över dessa växter och hur de, naturligtvis, måste fotas i tid och otid.

Så nu återstår att se hur länge den kommer att trivas här, i sisådär zon 3, fast just i det hörnet där den kommer att stå är det i och för sig ett väldigt gynnsamt mikroklimat.

Här får den samsas med blåregnet, som väl egentligen också är rejält på gränsen till att funka här. Och i år så kom bakslaget. Precis när bladen hade börjat komma fram så fint, kom den onödiga köldknäppen med en 5-6 minusgrader, som över en natt förvandlade spirande grönska till slafsiga disktrasor. Hoppas att den kommer igen. Är det någon som har koll på hur de beter sig efter en sådan här pärs, så lämna gärna en kommentar :)

Mitt blåregn efter vårens köldknäpp
Men i mitt huvud ser det ändå ut så här :)
Men tänk så tråkig tillvaron skulle bli om man inte tog och tänjde lite på gränserna ibland. Så klart man ska prova både palmer och blåregn även om man bor i "fel" zon. Och skaffa de där underbara engelska darwinrosorna fast dom egentligen vill ha lite gynnsammare klimat. De blir förvisso inte så stora och frodiga, men helt ok för att kunna glädjas åt. Om man inte testar - hur ska man då få veta vad som är möjligt?

4 maj 2014

"Gästfotograf" i trädgården

14-åriga dottern Linnea tog en sväng i trädgården med kameran. Visst är resultatet helt underbart :)










Alla foton: Linnea Esbjörnsson


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...