2 januari 2014

Att anlägga en bäck och en damm, del 1

Vintern är väl tveklöst den bästa tiden för att planera framtida trädgårdsprojekt. Inget arbete kan då ses som övermäktigt :) För den som går i tankarna att förverkliga sina drömmar om en damm, bäck och kanske ett vattenfall, bidrar jag här med mina erfarenheter av just detta.

Den 10:e april 2011 satte jag spaden i jorden och påbörjade mitt bäck- och dammprojekt. Idéerna hade legat och grott länge. Vi har en sluttning på baksidan som gjord för en bäck med ett vattenfall. Det gällde bara att invänta att barnen i familjen skulle växa ifrån den mesta pulkåkarperioden... Bäcken och vattenfallet var det primära, dammen av lite underordnad betydelse. Men en bäck måste ju sluta på något bra sätt, så en liten damm fick det bli också. Första spadtagen kändes väldigt fjuttiga måste jag säga, när man såg vad som låg framför... Väldigt många spadtag blev det innan allt var färdigt!

På kvällen samma dag såg gräsmattan mest ut som en potatisåker... Lite svårt att få grepp om slutresultatet även om bilden i mitt huvud var hur tydlig som helst..

Innan man ger sig på ett sådant här projekt, är det definitivt att rekommendera att läsa på ordentligt. Det finns mängder med bra böcker i ämnet, några jag har i min ägo är "Vatten Enkla projekt för en vackrare trädgård" (Damm Förlag) och "Trädgårdsdammar" (Börje Eriksson, Pär Schyllander, Bertil K Johansson).

Snören och vattenpass är viktiga hjälpmedel!
Två veckor senare börjar man kunna ana hur det till slut kommer att arta sig. I det här läget var jag väldigt tacksam över grävförutsättningarna i vår trädgård. Marken består av ett tunt jordlager och under detta döljer sig den finaste sand utan minsta tillstymmelse till vare sig sten, berg eller annat som gör grävandet besvärligt. Det som kan vara lite knivigt är att veta hur djupt man ska gräva bäcken, det ska ju få plats lagom mycket sten och grus i den samtidigt som den inte får bli en ravin i omgivande planteringar. Nivån på dammen är också lite trixig. Det är viktigt att ha koll på markens lutning. Genom att sätta ut pinnar runt hela dammen med snören emellan och mäta med vattenpass, får man koll på hur vattenytan kommer att förhålla sig till omgivningen. Man kan tycka att marken är helt plan, men det kan lätt visa sig att marken lutar betydligt mer än man tror och då vill det till att korrigera bygget så det blir ett bra slutresultat. En djuphåla är bra att ha med i projekteringen, dels om man vill ha näckrosor i dammen, dels om man vill ha fiskar som ska kunna övervintra. Djuphålan bör vara minst 1 meter djup.

Det svåraste med hela dammbygget är helt klart att få till snygga kanter. Även om jag hade läst till synes allt som finns att komma över beträffande dammbyggnationer, erfor jag ändå lärdomen att man kan aldrig ta för mycket yta i anspråk för att lyckas med kanterna. Dels bör man ha en avsats på 50-60 cm djup för växter som trivs under de förhållandena. Sen bör man ha ytterligare en nivå för växter, stenar osv som utgör området mellan damm och dammkant. Tänk på att inte göra botten för brant, utan låt den slutta lagom mycket så att det går att täcka botten med stenar, grus och växter utan att allt kanar iväg. Viktigt också hur man gör dammdukens avslut så att det inte slutar med att vattnet sugs ut utanför dammen. Växter och gräs är väldigt bra på att norpa åt sig vatten på sätt man inte riktigt hade räknat med... Det finns jättemycket att läsa om just dammkanter, så min rekommendation är att ta till sig all den informationen och inte slarva med kanterna! 

När du har fått dit dammduken håller du den på plats med stenar. Lossa på stenarna allt eftersom dammen börjar fyllas med vatten, men se till att hålla dammduken sträckt hela tiden.
När formen för dammen är hel klar är det dags att lägga i dammduken. Under dammduken bör man ha en skyddande duk för att förhindra att stenar, rötter och dyligt gör hål i dammduken. Eftersom marken hos mig består av endast sand, hoppade jag ändå över skyddsduken. Framtiden får utvisa om det var så smart eller inte... I bäcken lade jag däremot skyddsduk, eftersom den skulle fyllas med en hel del sten och grus, vilket frestar på lite extra. Under större stenar lade jag däremot en extra bit dammduk som extra skydd. Min damm är inte så stor, ca 3 meter i diameter, men det var ändå ganska meckigt att få över hela duken utan att rasera kanterna. Duken väger ju en del... Några goda vänner eller familjemedlemmar med hjälpande händer är definitivt ovärderliga här!

Exakt två veckor efter första spadtaget är det dags att börja fylla på med vatten.
När väl hela duken ligger på plats över dammen, börjar man fylla den djupaste delen med vatten och ser samtidigt till att duken lägger sig snyggt utmed dammväggarna, vilket inte alltid är helt enkelt. Och se till var du sätter fötterna, så du inte raserar kanterna under dammduken! Sen börjar det riktigt roliga, att ge dammen och bäcken det innehåll och utseende den till slut ska få! Mer om detta in nästa blogginlägg, fortsättning följer...

Här kan du läsa del två.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar, den gör mig så glad!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...